2007-års NM i F3J gick av stapeln i Esbjerg, Danmark.
Av totalt 39 stycken piloter kom 11 från Sverige.
Dessa svenska piloter var uttagna baserat på föregående SM-resultat.
Gruppbild
Den danska arrangörsklubben gjorde sitt bästa. Vädrets makter rår ingen för. Lunch serverades mitt på dagen i den klubbstuga arrangören fått låna av den lokala fallskärmshopparklubben. Första kvällen anordnades även en BBQ där tävlingsledaren agerade bartender och försökte hjälpa till att förbättra vätskebalansen åt de som inte fått nog i regnet.
Erik Hörberg med sprillans nytt flygplan som fick vila i väntan på SM.
Dag 1 bjöd på regn och kraftig vind. Det blåste över 10m/s och ganska tidigt försvann de modeller (piloter) som inte klarade av påfrestningarna i den hårda vinden.
Antero Hurtig mäter vindstyrkan.
Kraftiga linor behövdes i blåsten då ett linbrott innebär kortare flygtid och det har ingen råd med i ett NM.
Startlinjen
Mellan regnskurarna genomfördes 4 omgångar och halva 5:an första dagen. Här gäller det att vara väl förberedd med regnskydd till sändaren. Mellan skurarna fick piloter och flygplan ta skydd i den hangar som ställts till förfogande. Pga trängseln hade det behövts en till hangar, men planen fick istället stuvas på varandra.
Jag har ingen aning om hur det gick för di svenske första dagen då inget resultat tillkännagavs.
En titt in i hangaren åt vänster...
... och en åt höger.
Det var en del onödiga avbrott då det i några heat var flera piloter som tilldelats samma frekvens. Detta underlättades inte av att de som delade ut sändare och frekvensklämmor hade en "ej-uppdaterad" lista på vilka frekvenser som gällde i varje heat. Som "tur" var var det ingen pilot som flög utan frekvensklämma och pss kunde kanalkrockarna upptäckas. Men detta får inte förekomma på ett så pass stort evenemang som ett NM!
Lennart Andersson
Dag 2 började med uppehåll och resten av femte omgången slutfördes följt av omgång 6. Efter första heatet i omgång 7 började det åter regna och det beslutades om ett avbrott som sedan innebar att grundomgångarna avslutades och de bästa 5 (av 6) räknades.
De 10 främsta piloterna var klara för final och endast en finalomgång kunde genomföras i det lätt ihållande regnet.
I väntan på finalen.
Det blev en stor framgång för Sverige i Junior-tävlingen där Jack Björnberg-Kranzt tog guldet. Jack var även bäste svensk i grund-omgångarna. En mycket bra insats!
Junior-Guld: Jack Björnberg-Krantz
Av de 10 till final var två från Sverige,
Jack B-K och Sören Svantesson. Båda från Herrljunga.
Sören Svantesson
I finalen valde både Jack och Sören att plocka fram sina Graphite-reservmodeller. Att de inte hade någon chans mot övriga piloters
mer lämpade modeller stod ganska snabbt klart och det resulterade i
svenska placeringar i slutet av listan.
Norge dominerade finalflygningen med tre piloter i topp.
Dessutom vann Norge Lag-guldet vilket baseras på grundomgångarna.
Framgångsrika norrmän.
Sverige tog även Silver i lagtävlingen efter Norge.
Lag-Silver:
Owe Fransson, Sören Svantesson, Conny Andersson, Jack B-K
Sammanfattningsvis kan man säga att det var synd att inte Jack och Sören valde att ge norrmännen en rejäl kamp i finalen. Har man tagit sig till en final i ett NM gäller det att ställa upp med det bästa man har.
Vad kan vara större än ett NM-guld?
Möjligtvis kan norrmännens framgång bero på att de satsar mer än vi. Vilket inte minst syns på vilka flygplan de valt att utöka sin arsenal med.
/Magnus Hedlund
Resultat Final:
1. Arnfinn Lie, Norge
2. Jostein Myre, Norge
3. Erik Morgan, Norge
8. Jack Björnberg-Krantz, Sverige
10. Sören Svantesson, Sverige
Resultat Grundomgångar:
1. Jesper Jensen, Danmark
2. Jo Grini, Norge
3. Jostein Myre, Norge
5. Jack Björnberg-Krantz, Sverige
9. Sören Svantesson, Sverige
12. Conny Ulvestaf, Sverige
13. Conny Andersson, Sverige
17. Erik Hörberg, Sverige
19. Lennart Andersson, Sverige
20. Magnus Hedlund, Sverige
26. Owe Fransson, Sverige
30. Kjell Svensson, Sverige
31. Antero Hurtig, Sverige
38. Frank Herlufsen, Sverige