Ett tiotal glada segelflygare hade samlat sig i det vackra höstvädret inför den fjärde omgången av klubbtävlingen Ikaros cup.
Författaren själv anländer som vanligt som ”Anchor mannen” till fältet så där strax efter klockan sex….någon måste vara sist ju!!
Som vanligt fick vi starta direkt i solen men det gick bra även utan den Radleys utmärkta solskyddsuppfinning som olyckligtvis hade blivit kvar hemma när vi behövde den som mest!! Pust.
Bärande luft fanns lite här och var, även för oss ”beginners” som i praktiken letar efter det osynliga och flyktiga!!
Radley gjorde en tabbe i starten och lyckades slå sönder sin stabbe på den dyrbara grafiten med fallskärmen. Fram med plånboken eller var det limmet och plastfilmen?!
Jonas Håstlund gav bevis på att hans växande segelflygkunskaper med flera fina flygningar och mycket bra resultat med den enda flygande Jaguaren i racet!! Med en gjuten kärra i handen kommer han att vara svårslagen för oss andra gröngölingar!!
Magnus (som är vår f.n. enda junior) lyckades med konsten att kommer hem med sitt flygplan helt. Kan detta vara första gången Magnus?! Fortsätt!! (Anders blir dö-gla.. slippa limma)
Fyra rundor genomfördes under kvällen till allt sämre lyft luft i och med solens nedgång.
Den kanske inte så ringrostiga Pasi lyckades slå Jocke i kampen om den första pallplatsen denna kväll med en gammal ”Race Machine” av obestämt ålder.
Peter Wiman slog sig till en värdig tredjeplats strax efter de mer rutinerade gamla landslagsmännen.
Det visade sig att vi är flera som behöver öva på landningen och även inflygningen!!
Det är helt klart att Ikaros cup bidrar till både den glada klubbandan och en ökande segelflygskunskap bland medlemmarna.
Mycket choklad och andra små nyttopriser lottades ut till de glada vid fikat i stugan efteråt.
Text: Patrick Radley
Bild: Jonas Håstlund