Funderar du på att åka på en tävling utomlands?

Då säger jag: Tveka inte, gör det! Åk!
F3K-tävlingen i Vercelli i Italien, är en fantastisk tävling, dessutom underbar upptakt för F3K-säsongen redan i april.

Drygt 50 piloter i startlistan, betyder att vi har fler piloter i varje grupp än vad vi är vana vid på svenska tävlingar. Hemma 4-5 piloter i heaten och här i Vercelli ca 9-10 piloter i varje heat under tävlingen, vilket ger bra motstånd för den erfarne och för mig som är mindre erfaren, lite mer hjälp på den blå himlen att hitta bra luft.
Gemytligt i team-tältet

 

Varför deltar jag?

”Min” devis:
Biskopen Ethelbert Talbot, av Bethlehem Pennsylvania, höll en predikan inför OS i London 1908. Då sade han bland annat: ”Själva spelen är bättre än tävlan och priset. Även om bara en kan lagerbekrönas, så kan alla glädjas åt och ta del av kampen”. Det där tyckte Pierre de Coubertin var bra, så han formade om det till det mer kända: ”Det viktigaste i livet är ingalunda triumfen utan kampen; det väsentliga är inte att ha segrat utan att ha kämpat väl”.
För min del, så är de Coubertins devis utgångsläget. Och jag måste ju hålla fast vi det.
Eftersom jag sannolikt, vid min ålder, aldrig ens kommer att stå på en prispall utomlands.

Umgås och lära av andra:
Men jag vill gärna ta chansen, att se hur bra dom kontinentala piloterna är? Hur är det att tävla med så många piloter i luften samtidigt? Hur reagerar jag själv i den här ovana miljön? Blir jag nervös, stressad eller…?
Team Sweden


Tillsammans med Anders Jonsson, så fick vi ju en fantastisk möjlighet att se hur våra landslagsgrabbar jobbar. Per Findahl, Mattias Hammarskiöld och Stefan Wahlberg förbereder sig ju för kommande VM i Ukraina i juli 2017.

Reseförberedelser

Tur att det finns sociala medier, så att alla deltagarna snabbt kan nås under planeringsfasen av resan. Det ska ju fixas med en hel del. Det lättaste är ju egentligen flygbiljetter, hyrbil, hotellrum, logistiken med samordning av alla bilresor inom Sverige för att samla upp Anders Jonsson i Borlänge, Per Findahl i Norberg, Anders Kihlström i Floda, Stefan Wahlberg i Husaby och Mattias Hammarskiöld i Örebro. Det fanns annat, som överraskande nog var av mer ”Rocket Science-karaktär”, som att skaffa FAI-licens.

Utrustningsförberedelser

FAI-licenser: Man måste ju ha FAI-licens i sin hand och det var en process som vi lyckades slutföra med noll dags marginal. Plastkortet kom i brevlådan samma dag som jag reste hemifrån. När vi kom hem en vecka senare, så låg där ytterligare ett plastkort, så nu har jag två stycken för den här säsongen.
Här finns utrymme för kraftig förbättring av rutinerna hos SMFF, om man nu måste ha plastkort överhuvudtaget.

Transportlådor: Vi reser ju med våra flygplan isärplockade och det fanns utrymme för ca 6-7 plan i varje låda. Stort tack till Håkan Sjöberg i Göteborg, som var vänlig att låna oss en av sina lådor, som Per, Anders och Anders kamperade i. Mattias-Stefan hade egen låda. De här lådorna går som Sportgods på flyget, så det får checkas in speciellt. Allt runt omkring detta flöt på väldigt bra och alla plan kom fram utan skavanker.

LiPo-ackar: Våra ackar ger oss inget byråkratiskt krångel hos flygbolagen, i och med sitt låga energiinnehåll. Men dom måste med in i kabinen i handbagaget. Jag hade mina i en LiPo-påse, så att den lätt kunde inspekteras vid säkerhetskontrollerna på flygplatserna.

F3K-planen: Det är väldigt bra att ha fler plan med sig. Dels för olika typer av väder och dels för att möjligheten till kollisioner i luften ökar, med många piloter i varje heat.

Torsdagen utresa

Utresa från Nyköping/Skavsta ner till Bergamo/Milano. Flygresan gick smärtfritt, liksom bilresan till vårt hotell i Vercelli sent på kvällningen. Det är 1 ½-timmes bilresa vid den tiden på dygnet.
I rusningstrafik förbi Milano kan det ledigt ta den dubbla tiden.

Fredagen träningsdag

En hel träningsdag i fantastiskt väder, kunde knappast varit bättre!
Alla har en god möjlighet att trimma in sina plan och känna av terrängen. Jag lyckades med konststycket att sätta min Arctus i ett intilliggande risfält, när acken överraskande tog tvärslut. Telemetrin fungerade, så min nya Taranis-radio pratade vänligt till mig och sa: ”Low Battery”, men jag hann inte ner. Kroppen av på 3 ställen. Enda kärran var nu obrukbar.
Senare på eftermiddagen tycker Mattias och Per, att har vi åkt så långt så får man minsann reparera. Efter lite kirurgi på fältet och med transportlådan som riktbänk, så flög Arctusen igen. Bättre än någonsin! Tack till Per och Mattias!
Per ber till Gudarna! Mattias jobbar på rätskivan med avbruten bom

 

Tävlingsdagarna

Tävlingen startar efter lunch på lördagen, så vi flyger 10 omgångar under de två dagarna.
Som Stefan Wahlberg säger, det är en tävling i lagom lugnt tempo med väldigt bra motstånd.
Det är tätt i toppen, man får gå ner till 9:e plats för att hitta den sista piloten på >99%.

 
Cedric Duss, SUI


Hets i sekretariatet

 

Själv så tar jag min första 1000-poängare i en internationell tävling, det kändes riktigt kul.  Anders Jonsson fick till 2 stycken 1000-poängare.

Prispallen: 1:a Fred Filliol FRA , 2:a Markus Minger SUI och 3:a Cedric Duss SUI

Landslaget inför VM 2017
Mattias kom 7:a på 99,5%, Per kom 14:e på 98,3, Stefan W 25:a på 96,56% och Anders J kom 40:e på 87,53%. Jag kom 43:a bland duktiga piloter på 77,73%.
Det gäller att jag hittar positiva saker i resultatlistan: Jag slog Mattias Hammarskiöld i en gren. Jag slog högt kastande fransmannen Pierre Meunier i en annan gren. Det får jag ta med mig.
Och jag har aldrig startat en säsong med så bra resultat totalt. Så det ska bli kul att köra vidare i Sverigecupen 2017.

Måndag träningsdag och hemresa

Måndagen ägnas åt träning och trimmning i det underbara vädret som bara fortsätter, så det gäller att ta vara på tiden och göra det till kvalitetstid. Vårt flyg går senare på kvällen.
Och några timmar efter midnatt sjunker man ner i en skön sömn hemma.

Blev det som jag tänkt?

Nervös/stressad? Nej egentligen inte, möjligen stressad av att kollidera med andra i start eller kurvning i blåsorna. Jag hamnade lite underligt i sista grenen, där jag ensam drog iväg för att hitta termik. Termiken var så bra, så jag fick efter ett tag sällskap av många. Flera med väldigt lika märkning på vingarna som jag har, så jag flög antagligen fel plan när vi kom runt bakom en trädridå. Min utmärkte medhjälpare Rollo Sommer från Tyskland, undrar plötsligen varför jag dyker rätt in i kanalvallen, som omger fältet. Noll poäng blev det, för det tog ett tag att försiktigt gräva fram planet ur den leriga vallen. Att flyga fel plan har vi skojat om, händer ju bara andra. Nu har det hänt mig också.

Många piloter i varje grupp och många grupper, det är jag inte van vid från tävlingar i Sverige. Så det blir en del tid mellan heaten. Man ska ju vara på toppen av sin förmåga en stor del av dagen. Och superskärpt och uppvärmd inför varje heat. Och dessutom i 2 dagar.
Ligger sedan solen på å gassar med 25-28 grader i skuggan, så får man tänka sig för. Solen tar kraft. Äta vettigt innan och fylla på med rätt energi och vätska är viktiga saker.

Vi vet att våra landslagspiloter är väldigt duktiga på alla områden. På hemmaplan sticker ju t.ex. deras kasthöjder ut. Här ligger piloterna genomgående på 70-75 meter. Jag i mina bästa stunder kastar runt 50 meter. Det är bara att träna på! Alla toppiloter är oerhört skickliga i turn-around-momenten och taktiskt drivna i luften. Gärna med en räv bakom örat, för att lura med en konkurrent i dålig luft. Toppiloter letar inte bra luft, dom vet var den finns.

Modellflyg = konsten att kunna reparera. Så jag rekommenderar ingen att åka iväg som jag, med bara ett flygplan. Det går åt fler, det fick även eliten erfara. Pierre Meunier flög sönder flera plan och hade till slut bara en 1 meters mini-modell som reservkärra. Även Mattias blev påflugen i luften, med hack i vingen som resultat.

Pierre's GoMini som reservplan
 

Italien bjuder ju på god mat och dryck på restaurangerna. Men även i anslutning till fältet, så serverades det underbar mat och dryck. Fantastiskt tillmötesgående kökspersonal, även när vi var ensamma på träningsdagarna. Allt under den osannolikt blåa himlen, med de snöklädda italienska alperna som elegant kuliss i bakgrunden.

Vi njuter på restaurang
 

Å du, som funderar på att prova en utlandstävling: Gör slag i saken och åk!

Fantastiskt att få möjligheten att umgås och tävla med svenska teamet, stort tack till er allihop!

Vid pennan, Anders Kihlström från Herrljunga MFK

Länkar för dig som vill se mer:

Bildspel-Videoklipp:https://www.youtube.com/playlist?list=PLOHgjKpKjqWBPPjl6tp-YziwZjC2u7Ueq

Officiella bilder:http://www.f3k.it/vercelli-2017-et/
 http://www.f3k.it/vercelli-2017-et/